Sveriges arkitektur: 1600-tal till nutid

Sverige har genomgått en hel drös av arkitektuella förändringar och trender. Från det svulstiga, till det åtstramade. Från 1600-talet till där vi är nu, har det hänt det en hel del. Vilken arkitekturepok var din favorit?

1600-1700-talet: Barockens storhetstid

Barockens arkitektur kännetecknas genom dess pampighet och dramatik, som även speglades i dåtidens kläder och mat. Byggnaderna var utsmyckade och välvda, för att ge ett majestätiskt och rörligt intryck. Man var även mycket inspirerad av antiken, och var därför väldigt benägen att härma arktiektuella val av pelare och kolonner.

1770-1810-talet: Gustaviansk stil

Efter att Barocken klingat av, var det den Gustavianska stilen som var het i Sveriges arkitektursammanhang. Efter Gustav den tredjes kupp, började man anta mer klassiska former och stilrena fasader. När Arkitekturhögskolan grundades år 1773, dröjde det inte länge förrän man började värna om trygga byggarbetsplatser och hållbara hus. Så det är inte konstigt att vårt Kungahus i Stockholm har ett sådant byråkratiskt yttre.

1800-talets mitt: Nystilarna

Efter 1810-talet började man istället drömma sig tillbaka till de mer dynamiska och dekorerade fasaderna. Varför denna arkitekturepok är titulerad ”Nystilarna” beror på att det var vid denna period som flera av tidigare arkitekturstilar gjorde comeback. Nygotik, Nybarock, Nyrokoko och Nyrenässans. Allt samsades under denna tid. Man började även värna om ”äkta” material, som tegel och sten – istället för gips. Men den mindre hållbara byggnadsmetoden med gips dröjde sig dock kvar ända till 1900-talet. Lunds universitetsbyggnad och Sveriges Nationalmuseum i Stockholm, är byggda under den här perioden.

Sent 1800-tal till tidigt 1900-tal: Jugend

Jugend (betyder ”ungdom” på det tyska språket) var tiden för ungdomlighet och skönhet. Man tog det romantiska steget ett snäpp längre, än tidigare arkitekturepok, och spädde på de redan existerande svulstiga idéerna kring fasader. Jugend kännetecknas inom både konst och arkitektur av sina geometriska men sirliga motiv och utsmyckningar. Detta kunde även ta sig uttryck i inredning, vilket kunde göra det svårt för en flyttfirma från göteborg att förflytta otympliga möbler. Man kan se Jugend-arkitekturen i många av Sveriges storstäder. Valhallapalatset i Malmö och Kungsholmens gymnasium i Stockholm är bland annat byggda i Jugends anda.

1920-talet och framåt: Modernismen

Efter Jugendstilen och förstavärldskriget började Sverige landa i allvarligheten igen. De romantiska och exotiska idéerna lades till handlingarna, och ersattes av Modernismens funktionella koncept. Funktionalismen, Brutalismen och High-tech-arkitekturen ingår i Modernismens framtåg.

Funktionalismen byggde på strama och fyrkantiga fasader, där funktionen skulle komma i första hand. Sveriges arkitekter och invånare började förakta den tidigare arkitekturens lekfullhet och flärd. Det började helt enkelt kännas fåfängt, barnsligt och oekonomiskt. Istället valde man alltså att bygga hus som endast fyllde sitt syfte som hus.

Den Brutalistiska arkitekturen hämtades från Storbritannien, och under 60-talet började vi bygga ”brutalt”. Villa Göth i Uppsala är ett klassiskt brutalt verk. De högteknologiska byggnadsmaterialen som upptäcktes under 1900-talet började användas under 70-talet i Sverige. Det var har som High-tech-arkitekturen kom in. Denna typ av arkitektur används än idag.

originmag